Kanske att man ska börja skriva igen?

Det är fan inte roligt med intruduktionsdagar. Jag vet exakt hur dessa går till iinnan och utan först förflyttningsteknik, va kul (nej, lika tråkigt som det låter och jag använder det inte heller som synd är), sedan instruktioner om hjälpmedel och det kan man ju ganska väl men så klart så gick några i min grupp in i fällan igen om man använder en krycka så ska den vara i den motsatta handen dvs är jag skadad i vänster ben ska kryckan vara i höger och detta kunde jag men inte alla. Och jag blev naturligtvis försökstkanin både i rullstolen och i turnen.

Under eftermiddan så va det brandinformation och jag va död, jag somnade nästan. Fast de va intressant så kankse det inte är intressant att gå på samma föreläsning för tredje gången. Efter det va det oandra sidan ännu tråkigare ända fram tills vi slutade då kl var halv fem.

På tisdan så gick jag bredvid och dagen segade sig fram och vi gjorde inte ett piss. Satt och fikade mer än 1 timma på förmiddagen och sedan fikade vi på eftermidagen. Samma sak på onsdag fast jag gick bara till tolv, det är ju skönt.

Torsdag och jag är ledig.

 Det var längesen men jag har tänkt men aldrig kommit för mig att skriva. Skolan är slut och jag klarade och stod ut med att skriva B-uppsats med den inte allt för roliga gruppen. När opponeringen var kvar kunde jag glatt gå ut från skolan och känna en stor sten lossna från mina axlar. Då hade jag bara två saker kvar ett seminarium och en hemtenta.

Min sista dag i Örebro blev bra. A och jag tog en frukost hos mig med färsk bröd köpt på Coop, sen diskade A och gjorde det fint i mitt kök medans jag själv flött omkring i min lägenhet och trodde att jag packade. Sedan åkte vi till skolan och lämnade tentan och sedan till stan för att gå till alla skoaffärer som finns i den där stan. Sedan bar det av hem till Motala.

På kvällen körde Anna och jag värsta grymaste träningspasset i slalombacken, grymast kanske det inte var men nog så jobbigt och det var ju asvarmt så jag tog mig ett dopp vid bryggan på hemvägen och så klart kom bussen då.

Under halvvättern så va det kanonvarmt eller jag brände mig iaf och såg sedan ut som någon sorts UFO vit runt ögonen men rött i övriga ansiktet, fint när man börjar att fjälla i pannan. Det var lite stressigt under halvvättern faktisk fick jobba ganska mycket men det var roligt efter att inte ha ståt vid saften på väldigt många år så va det roligt att göra det igen.

Under hela veckan före vätternrundan så va jag nervös nog mer nervös än när jag skulle cykla, tänk om depån faller samman på grund av att vi inte ha så mycket folk. När sedan lördagen va slut så kunde jag sammanfatta att det hela hade gått bra och antalet folk räckte.

Kvällen slutade med att vi (mamma, anna och jag) drog genom Mc drive och vi fick fel hamburgare till mig och vi fick vänta på den rätta fast då fick vi ju med andra ord en extra hamburgare.

Idag hade jag tänkt att städa så jag har det gjort sen när jag börjar skolan, fast jag borde städa näsatn två gånger per vecka för att det inte ska bli grus i min säng, så är det att bo i en etta på 22 kvm. Jag tänkte att någon gång ska väl dammsugaren kunna gå av sig själv men det gällde inte idag heller fast den hade fått ny påse och allt. Jag har nog aldrig byt påse för jag gjorde fel (jag har visst haft dammsugaren i två år!!!!!) när jag skulle sätta in den. Det slutade med att jag själv fick springa runt med dammsugaren men det går ju oandra sidan ganska snabbt men jag vill poängtera att jag dammsög mitt "stora" kök två gånger först innan jag lagade mat sen efter jag lagade mat.

Det känns liksom tomt att inte direkt kunna träna, jag förstår egentligen inte varför det känns tomt eftersom jag inte tränar så fasligt mycket kanske fyra timmar i veckan om det är bra. Tanken på att jag ska träna tex om en timme gör att hjärnan tror att jag även tränar under den timmen jag bara tänker men övriga kroppen känner inte av det, den känner bara av att den ligger i sängen och inte rör en fena. Men idag fick jag ett litet ryck, jag skulle iväg och handla lite mat och då tog jag en stor omväg och det blåste motvind. Jag har kanske fem minuter med cykel till Konsum men jag cykade i 30 min innan och kom långt ute på landet. Inte nog med att jag cyklade jag va också ute och gick i 50 min. Först tänkte att jag skulle gå på gator men det känns alltid som det blir samma tur varje gången runt brickebacken ungefär så då tänkte jag att jag skulle gå på elljusspåret vid ljungstugan men det va så lerigt och jag hade bara löparskor på mig så jag gick vägen för bi universitetet, kanske inte så spännande direkt.

Nu är jag i Örebro och jag betalade tågresan hit. Ingen tjuv.

Vad ska jag skriva om egentligen? Igår så va jag och simmade med mamma och det gick bra, fick inte ont någonstanns förutom att jag fick lite träningsvärk, men det va egentlogen inte det som va det jag skulle skriv om. Efter att jag hade simmat kankse halva tiden så kom det i en dam kankse 45 år och hon simmade som fan, hon måste ha haft en motor fastsatt på kroppen, jag själv tycker inte att jag simmar så jättelångsamt men det kändes verkligen som att jag stod stilla när hon kom. Inte bara att hon hade motor utan jag misstnker starkt att hon hade simhud mellan fingrarna och tårna.

I onsdags så va jag på stan med mamma och fika och vi gick också i några affärer.

Jag vill att påskharen ska komma till mig och ge massa saker helst en MTB-cykel. Men det kommer aldrig någon.

Jag åt massor med påskmat och sedan tittade jag på så som i himlen.

Jag kom hem typ halv två och somnade vid två och vaknade strax efter lockan åtta. vilket leder till att jag är väldigt trött. Det va äggpromenad och jag kunde inte ett piss på frågorna och jag gissade lite fel på skiljefrågan men jag vann iaf två små chokladbitar (som om jag behöver det).

Efter att vi hade varit i fålehagen. Jag åkte bil dit det räckte gott och väl med att gå promenaden med mitt onda ben. Jag sov i princip hela eftermiddagen tror jag.

Jag skulle köpa massor med påskgodis och lite andra saker bland annat bröd till matsäck och frukost på långfredan. Alla andra va tydligen också lediga på skärtorsdagen, jag förstår inte det, klockan va inte mer än elva och det var massor som skulle handla och ändå har inte barnen lov här i motala innan påsk utan de har det efter påsk. Fast det gick ganska fort i kassorna så jag ska egentligen inte klaga men vid kött och ost diskarna va det iaf trångt.

Jag va också tvungen att börja packa om mina saker, det är inte roligt att packa, svintråkigt. Som tur va så började jag att packa ner de saker jag skulle ha till häxjakten som skulle gå på kvällen för sen vid halv ett så ringde Fredrik och sa att lördagstävlingen va inställd så jag behövde inte fortsätta med min packning. Jag skulle bli hämtat redan klockan 16 av KB och det blev superstressigt men jag hade nog allt det viktigaste med mig. Jag kände väl inte riktig för att springa natt plus snö plus halvskadad och otränad.

Jag startade kl 21 och gav mig iväg, det gick skapligt i början med orienteringen men det göra ju ganska ont när jag springer men jag hade tänkt att jag skulle gå runt iaf. Till tredje kontrollen va det inte så rolig sträcka men det hade den inte varit på dan heller. Fick ta kontrollen bakifrån på något konstigt sätt och då upptäckte jag glatt att jag inte hade något och stämpla med. Pinnen va borta och det var liksom ingen ide att börja leta efter den det va ju mörkt. Så då sprang jag hem.